Vivis klassrum

Vill passa på att slå ett slag för denna webbsida från Statens Mediaråd:  Källkritik: Vad, vem och varför? Redan när jag läste på lärarutbildningen för sådär en 20 år sedan så pratade vi om den kognitiva pyramiden. När ett budskap kombineras med rörliga bilder, ljud och symboler fångas så mycket av vår uppmärksamhet att vi har svårt att hinna med att reflektera. Vem sänder  och varför? I dagens medialandskap där vi går omkring med varsin uppkopplad smartphone blir det ännu viktigare att fundera på dessa frågor. Några svar på varför vi ska fundera finner ni på länken ovan. Vi kommer inte helt undan att manipuleras men vi kan åtminstone vara lite medvetna om hur det går till.

USA och Västeuropa under efterkrigstiden S302-303 TV-sändningar i Sverige fr.o.m. 1954 Vid krigsslutet 1945, stora delar av Europa i ruiner. Nazismen var besegrad. Många flyktingar, bara inom Tyskland 13 miljoner flyktingar. Svält eftersom det var ont om mat/brist på mat. Fred och välfärd i Västeuropa efter andra världskriget S304-305 Bild: Västberlin får mat via en luftbro. Marshallplanen: hjälpprogram från USA till Västeuropa, pumpar in dollar i ekonomin så att väst ska kunna byggas upp och få råd att köpa saker från USA. USA ville även att länderna skulle välja marknadsekonomi istället för kommunism (öst). 1950-1960-talen blev väldigt bra. Det var lätt att få jobb och lön. För pengarna fick man det bättre än tidigare: toalett istället för utedass, badrum, bil och semester utomlands blev vanligare. De som fick makten efter kriget hade varit med om kriget och ville annat än nazism och kommunism. De ville inte ha fattigdom men inte heller en stat som b...

Sverige under efterkrigstiden S318-319 Bild: Efter kriget ökade antalet personbilar mycket snabbt. En bensinstation 1954. Under rekordåren 1950-1970 blev Sverige rikt och ett välfärdssamhälle byggdes upp. Välfärden innebar barnbidrag, sjukvård, skola, hjälp och trygghet. När vi fick det bra själva ville vi hjälpa resten av världen: fred och rättvisa till fler. Bild: svensk man lär man i Zambia att ta hand om grisar. Hur kunde Sverige bli så rikt? S320-321 Svenska fabriker var oskadda efter kriget. Arbetsgivare och arbetstagare hade sedan tidigare ett avtal: Saltsjöbadsavtalet från 1938, som handlade om att samarbeta för att tjäna så mycket som möjligt. Vinster i företagen kunde ju höja löner också. Staten fick mycket pengar eftersom både företag och arbetare betalade skatt. Ju mer lön, ju högre skatt. Folks Levnadsstandard ökade snabbt: bl.a. byggdes varuhus. Folkhemspolitiken från 30-talet byggdes ut för att gamla, sjuka och arbetslösa inte skulle behöva gå till fattigvården. Modern...

Skrivmall för reklamanalys  – Gör så här utifrån en egen bild eller kortare reklamfilm: Exemplet utgår från en bild för glass som du hittar här: http://theinspirationroom.com/daily/2010/antonio-federici-ice-cream-religion/ 1.       Skriv rubrik, till exempel Reklamanalys av glassreklam Skriv inledning. Inledning är som en presentation av vad man kan läsa mer om längre ner i texten. Till exempel så här: Jag ska analysera en glassreklam från Antonio Federici. Jag ska försöka se vilka knep/trick reklamen använder för att locka köpare/kunder. Jag ska även försöka komma på vem som är målgrupp för reklamen. 2.       Gör din analys genom att skriva olika underrubriker så att du inte glömmer bort någon av punkterna. Till exempel så här: Igenkänning Varumärket syns tydligt nere i högra hörnet. Det finns även på glassburken som hon håller i. Varumärket återkommer även i en annan form – en webbadress. När man tittar på färgerna i varu...

http://www.issa.se/sv/ Fick tips av elev om detta läromedel. Eftersom mina språkfärdigheter är begränsade på dessa språk: dari, tigrinja, arabiska och somaliska, så får ni själva avgöra om det är användbart. Där finns även länkar till videopresentationer av svenska språket på t.ex. arabiska.

historia vecka 42 Vi har nu hunnit läsa en del om mellankrigstiden och fokus för vårt arbete handlar om att bygga en bro mellan första världskriget och andra världskriget. Vi har arbetat med tidslinjer, ordlistor och sammanfattningar. Nästa steg för många av er är att skriva av er. När ni ger er in i detta, använd mallen som ni har fått ut. Ni får även ut bilden från vår diskussion om tidslinjer. Källkritiskt handlar det om att en sådan utgår från ett val av händelser, några andra har valts bort. Urvalet styr alltså vårt fokus och utgör på så sätt ett maktutövande. Det märks inte minst i uttryck som segraren skriver historien . Kom ihåg att fakta finns det gott om, för de högre betygen är det era resonemang och förklaringar med tillhörande exempel som är viktiga. Alltså är det mycket viktigare att välja ut några centrala händelser och resonera kring dessa än att återge mängder av fakta på detaljnivå.  Uppgiften är att: 1) Redogöra för läget vid fredsslutet 19...